karolinadansariregn

Idag blir en lång dag, men det är helt okej. Börjar morgonen med biologi som bara gör mig nedbruten haha, nämen. Det är nog inte så farligt som jag får det att låta. Sen blire' jobb för hela slanten. (literally, slanten alltså) Det känns som att jag inte låter som jag brukar när jag bloggar, hm. Owell, jag har väl aldrig heller haft någon bloggar-stil för den delen. Och idag blir det korta meningar här ser jag, de brukar alltid annars vilja bli en halv sida tycker jag.

  Jag märkte igår att jag tagit lite vatten över huvudet. Jag trodde provveckan började om två veckor men den börjar nästa vecka. Jag som skall arbeta i helgen och tre dagar nästa vecka, oops. Men vet ni, det gör inget att det ser dåligt ut, faktiskt inte. För att idag slog det mig ju det som jag borde påminna mig om lite oftare. Hur mycket det än går åt skogen så gör det inget. Jag vet att någon annan tar hand om det hur eländigt det än blir. Jag måste inte göra så mycket. Jag tänker ta det lungt, för jag är buren av en som ordnar allt och alltid saker till det bättre för mig.

 

Jag har ju börjat jobba, på Dermoshop. I lördags klockan sju på morgonen skulle vi infinna oss där för inskolning, tur att man inte är helt ödesdiger (är det ett ord) att få upp sig på morgonen. Jag tycker det faktiskt var helt kul, och det är så bra att jag har några som jag känner som arbetar där. Nu imorgon, skall jag arbeta igen och på söndag.

  Annars, jag har blivit riktigt bra på att köra bil, körde det snabbaste jag gjort igår uuuhh. 103 för att vara exakt. Dock blir man nästan bortskämd med att ha pappa som lärare eftersom jag inte kollar lika noga på alla hastighetsbegränsningar.

  Jag har så fullt upp hela tiden och man känner ett viss vemod när man kollar över särskilt sina helger och inser, att man inte kommer ha en ledig stund på en lång tid. Men tiden går fort, och då har man väl roligt, visst? Och jag har haft tid att träffa mina vänner, så guldglimtar finns absolut. Igår skall jag för tredje gången sen jag kom hem till Vasa! Skall handla ett välbehövligt par byxor och hälsa på broder Jakob.

  Jag har saknat USA den senaste tiden. Eller mest Amerikanska människor. Men ändå, det är något som man börjar märka nu.

Här står det stiila som det oftast gör. Höstlovet kom och gick. Besökte bror i Ekenäs, träffade Sari i Helsingfors, fick se mina kusiner som inte är babysar längre utan snarare tonåringar (hjälp), ungdomssamling, tantbesök och Beyonces Ave Maria. Sådär helt gemytligt höstlov alltså. Fick inte många bilder fårn höstlovet, men när jag nån får min kamera dragen hit så.

  Jag har ju inte alls skrivit om mitt körkortstagande. Jag kör ju med pappa (yeyee) och jag tycker jag är helt acceptabel. Växlandet är inget problem alls, det är bara backningen, läskiga lastbilar, körande för långt mot vägkanten och sådant som kanske är svårast. Oftast vet jag inte ens vad jag gör när jag kör rätt och växlar och dylikt, men vad gör det om det går bra?

  Nu skall tydligen datorn startas om om tre minuter säger den -förstås.

 

Idag blev det min andra kaffekopp denna vecka, men nu var det helt enkelt i hålla-mig-vaken -syfte. Sedan igår har jag varit helt, totalt slut. Igår var ääven min gnälldag, som lyckligtvis gått över.
  Jag skall strax åka iväg på brassbandsövning, för imorgon har vi konserter x2. Det blir kul, faktiskt! Jag älskar att spela första trumpet och att spela roliga stycken. Dessvärre har mina andra, kära förstatrumpetister blivit sjuka, så vi får se hur det går. Nåja, sånt fixar sig.
  På söndag skall jag ta en ledig dag, från ALLT. Jag skall inte åta mig något. Jag skall bara sova, baka, slöa och sådant. Det känns så ovanligt att ha en dag eller kväll ledig nuförtiden och jag ser så fram emot höstlovet. Då skall det bli kusinbesök, fara till Oskar, träffa Sari och kanske inte så mycket mer.
  Nu skall jag gå och värma upp kornetten!

Godmorgon!

Det är så lustigt att jag blev in i allt detta bloggande, det bara stör mig att jag inte vet hur man ändrar sin profil. Sådär är det med mig. Allt vad design, layout, worddokument och sådant heter tar musten ur mig och jag har verkligen noll tålamod med sådant.
  Idag blir ialafall en mysig dag. Jag har iochförsig biologi 2, vilket inte är mysigt någonsin, men jag har husli där vi skall laga färsk pasta idag och ikväll kommer Sara-tjejjen hit på middag och sen skall vi öva trumpet inför lördagen då vi har konserter x2. Ha en fin dag!

Det känns som att jag har haft nya saker, eller möjligheter den senaste hösten. Som att en ny era i mitt liv börjat, vilket det kanske har; jag är ju faktiskt 18. Däremot tycker jag inte det påverkat mig desto mera, för vad har jag egentligen gjort hittils som 18-åring? Gjort ansökningar till Arbetskraftsbyrån och VMP (där jag faktiskt frått jobb på Dermoshop nästa månad wihuu!), skrev under en lapp på ''humanities''-klassen i USA där vi skulle kolla en film med 18-års åldersgräns och behövde vårdnadshavare. Typ det?
  Jag är väl kanske inte det typiska 18-års barnet. Den enda alkoholaktiga dryck jag skulle kunna tänkas mig handla skulle vara amaretto eller någon likör, och det skulle vara i bakningssyfte. Och då kan jag ju inte ens handla det förän jag är 21, så inte så mycket winwin på den fronten för mig. Alkoholdiskussionen känns som ett endalöst objekt och jag är inte helt 100 på hur jag ser på saken. Det känns som att det finns så många sidor, åsikter, vinklar, bilder, uppfattningar och dylikt jag borde tänkt igenom och ta i beaktande att jag blir helt snurrig av all det bara. För mig präglas det ju delvis av den kristna dimensionen som kan vara så svartvit och ibland så grå, sen så anser jag mig vara en rättså vanlig, inte svartvit men ändå ha mina värderingar som jag tror på. Så det blir som så knepigt, och om man skall ta allas synpunkter i beaktande gör mand et svårt för sig själv. Nåja, nog om dethär nu, men det känns som att jag faktsikt hade något att säga om det, även fast jag inte är helt säker.
  Jag har som blivit mer jag-bryr-mig-inte så mycket. Jag vet inte om det märks, men jag märker det bara i små saker. Jag bryr mig inte längre i t.ex. om ingen säger något på lektioner och det känns som att jag alltid verkar så uttalande, framfusig och intresserad på lektioner. Liksom, jag är intresserad (inte alltid haha) och om jag då verkar lite mer spontan än tidigare och räcker upp handen eller frågar mina kanske onödiga frågor så struntar jag faktiskt ifall jag verkar lite, hmm, jag vet inte. Men kanske ni förstår vad jag menar. Ibland känns det som att jag borde hålla tyst om Amerika mera när det kommer på tal eller om jag helt enkelt bara vill berätta ''att i USA så gjorde vi såhär..'' osv. Men vet ni, jag tycker att om jag mig har spenderat så lång tid i ett land tycker jag det är okej att gnata på om det. Så det så.
  Idag har jag varit med i radio, så lyssna på Radio Vega på förmiddagen på torsdag eller fredag eller så länkar jag sedan till det. I och med det drack jag även en kopp kaffe (Sophia, det händer) till, och det var helt okej gott med en smetamunk till. Kanske det blir kaffedrickare av mig också?
  Sen hade vi ett gäng från Helsingfors universitet och man fick välja olika labb där de berättade om något ämne och sin utbildning. Helt intressant, får se om jag någon gång får mig till ett universitet.