aj ja aj

Jag har fått se världens fina sidor, men inget kan någonsin bli perfekt.
En del stunder är mänskor som argsinta huggormar, biter varandra i svansen, och tror det största överlever.
Då får jag känslan av att jag inte tillhörde denna värld. Men det kan vara för en sekund eller nån timme.
Jag saknar, drömmer, glädjes, inser, sörjer och är lika osäker som jag inte trodde något kunde vara.
Jag vill, vill så mycket. Men bortom allt sjöbottenslam växer vackert och frodigt sjögräs, och det är här föra att stanna!

Saknaduär!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0